Ny Grön Våg: Närverket Stockholm

Igår kväll 19 november samlades ett 60-tal debattglada personer, bland dem representanter för ett 15-tal grupper och föreningar, många lokala och och några regionala, som alla värnar om naturen och karaktären i våra förorter, i Bio-kafé Tellus i Midsommarkransen.

   Det var föreningen Södra Förstaden, "SöFö" (som har sitt ursprung i nätverket ”Rädda Aspuddsbadet”) som bjudit in till mötet, som hade den något provocerande rubriken ”Kan man säga nej till förtätningar?”

Några aktionsgrupper är väldigt nya och några mycket lokala och behovet av att samla alla goda krafter i ett nätverk för att skapa samarbeta stod alltmer tydligt, efter presentationerna av alla de lokala initiativen. Många vill rädda naturområden nära boendemiljön.Här fanns Rädda Älvsjöskogen, Rågsveds friområde, Nätverket Årstafältet och många fler.

   Naturskyddsföreningen vittnade om undermåliga inventeringar av små grönområden. När de själva gjort inventeringar hittade ofta bestånd av rödlistade arter. Det gäller att värna förstadens gröna kilar och grönstråk, de är medvetet sparade genom omsorgsfull planering - men kan så lätt slarvas bort i en hysterisk byggboom.

   Det kom fram en hård kritik mot stadens samråd i s k dialogform - medborgarna får skriva av sig. Stadsbyggnadskontoret samlar in och lägger inkomna synpunkter till handlingarna - och kör sedan vidare, som om ingenting hänt, utan att invånarna fått något som helst gehör inte ens för högst relevanta synpunkter.

Här kom förslag på att se på frågan mer regionalt ur ett länsperspektiv och bygga längre ut, bebygga Västberga industriområde och – naturligtvis – på Bromma Flygplats.

   Representanter även från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och en på Norrmalm lokalt aktiv moderat (!) fanns på plats och deltog i debatten, som stundtals blev väldigt exalterad.

   Underlag till en e-postlista samlades in och för det fortsatta samarbetet skapas till att börja med också en facebook-grupp – Närverket Stockholm.

   Detta något oorganiserade möte kommer förhoppningsvis att leda till något gott, det gäller bl a att hitta ”minsta gemensamma nämnare” för att kunna göra gemensamma uttalanden t ex. Men redan initiativet att samla så många om natur och god boendemiljö värnande grupper en måndagskväll i november är en god start.

Anders Djerf

Stadsomvandlingens långvariga följder

HÄR ÄR MIN SENASTE ARTIKEL för Norrtelje TidningsLäsar blogg, publicerad där 1 mars 2011:

Det råder en förtätningsiver i Stockholm som riskerar att förstöra stora värden. Men också byggande i Norrtälje kan ställa till det.

Att vi ska vara extra aktsamma om den känsliga miljön runt Slussen, Södermalmstorg och Skeppsbron är självklart, det visar inte minst de många protester som avvisar stadens hittills lagda förslag om Nya Slussen. Den öppna vyn mot Saltsjön under Katarinahissen och mot Riddarfjärden från Södermalmstorg måste bevaras, inte bara en öppning norrut mot gamla Kornhamn. Protesterna är massiva, en opposition formerar sig för Slussens bevarande, en annan för en alternativ ombyggnad med smäckra broar och en stark begränsning av nya byggnader.

”- Byggnader för kommersiella ändamål och kontor måste till för att finansiera en del av den dyra Slussen-ombyggnaden” säger stadens planerare.

- Se då till att planera om ekonomin, och ta in pengar på byggnader för näringslivet i andra delar av staden till detta projekt! säger jag.

Samtidigt måste vi ha kraft att slå vakt om de värdefulla grönstråk och gröna kilar vi har i närförorten, och gamla ovärderliga centrumkärnor och hamnmiljöer i våra mindre städer som Norrtälje.

Läget vid vattnet i Norrtälje hamn är som gjort för byggnader för publika ändamål – konsert- och kongresshus, konstmuseum, ungdomshus, badhus - Uppenbarligen krävs en stor och bred folkopinion för detta, eftersom stadens styrande verkar sitta i knäet på privata byggherrar!

Detta måste också få utrymme i riks-media, inte bara i Norrtelje Tidning. Slussen får inte ta allt ”stadsbyggnadsutrymme” i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet!

De gröna stråken i Stockholms närförorter planerades med stor omsorg för att bevara befintliga naturvärden i de stadsdelar som byggdes på 1930- och 40- och 50-talen. Det gäller i söderort Gröndal, Årsta, Björkhagen, m fl.

Exempelvis kvarteret, där jag bor i Årsta:

”Stockholmshem byggde år 1947 kv. Ullungen i Årsta, arkitekt var Nils Sterner, fastighetskontoret. I kvarteret återfinns mycket av det som är karakteristiskt för "folkhems"-periodens stadsplanering och arkitektur. Lummiga gårdar mellan huslängorna, stor hänsyn till befintlig terräng och växtlighet. Sparade berghällar och naturmark i förening med känsligt inplacerad ny vegetation."

Nu slås denna grön-plan sönder på flera ställen genom klåfingriga förtätningar inne mellan 40-talshusen.

Hamnmiljön i Norrtälje kräver samma omsorg som när man på 40-talet byggde Årsta: Det är historisk mark. Utan sjöfart och hamn hade aldrig Norrtälje blivit en marknadsplats, som växte från liten by till stad, med privilegiebrev 1622 och betydelsefullt gevärsfaktori startat 1623. Det är ett stort ansvar stadsplanerarna idag har, när man ger sig på denna miljö. Det kommer att ge spår i stadsbilden som blir bestående minst hundra år framåt!

Årsta är en av de Stockholms stadsdelar som nu är föremål för de största byggprojekten, med upp mot 10.000 nya lägenheter och mycket förlorad grönyta i de hårdaste exploateringsplanerna! Vår stora grönyta Årstafältet vill man hårdexploatera. Den måste räddas! Över partigränserna, i samråd med alla boende runtfältet, beslöts 2002 om Landskapspark Årstafältet, med byggande endast i parkens ytterkanter. Detta fullmäktigebeslut revs upp av moderaterna, strax efter valsegern 2006. Återgå till 2002 demokratiskt fattade beslut och fullfölj Landskapsparken!

Intill fältet finns stora, redan asfalterade ytor som skulle kunna bebyggas med många tusen lägenheter: Nuv. partihallsområdet och Västberga industriområde. Idag plats för lossning och uppställning av långtradare. Godsterminaler passar bättre längre ut från staden, där de också kan få utrymme för framtida expansion.

Det blir än naturligarel, när all containertrafik flyttat från Frihamnen inne i Stockholm till den nya containerhamnen, Norvik-Nynäshamn. Den är nu mycket nära ett förverkligande. Regeringen undanröjde alla överklaganden i förra veckan!

Nya bostäder behövs både i Stockholm och i Norrtälje, i synnerhet hyresrätter till rimliga hyror. Men det lär vi inte få se i Norrtälje hamn - det blir med största sannolikhet exklusiva bostadsrätter och de kommer att kosta!

Men alla kommuner måste vara med. Nu måste också Danderyd och Täby ta sitt ansvar och börja bygga hyresrätter åt "vanligt folk".

2011-03-01 kl 16,50: Fått en väldigt trevlig kommentar till artikeln genom Facebook från Lars-Erik Backman, tidigare bostadspolitisk reporter på Ekot i Sveriges Radio: "Mycket bra artikel , särskilt bra om Årsta!"

Vårda gröna kilar och de fria vyerna i stan!

Det råder en förtätningsiver Stockholm som riskerar att förstöra stora värden i vår stad. Att vi ska vara mycket aktsamma om den känsliga miljön runt Slussen, Södermalmstorg och Skeppsbron är självklart, det visar inte minst de många protester som avvisar stadens lagda förslag om Nya Slussen. Den öppna vyn mot Saltsjön under Katarinahissen och mot Riddarfjärden från Södermalmstorg som fortfarande finns måste bevaras, inte bara en öppning norrut mot gamla Kornhamn. Protesterna mot de av staden presenterade planerna är massiva, en opposition formerar sig för Slussens bevarande, en annan för en alternativ mycket måttfull ombyggnad.

Samtidigt måste vi fokusera på de värdefulla grönstråk och gröna kilar vi har i närförorten, Det får alldeles för lite utrymme massmedia och folkopinion, när Slussen kräver så mycket energi! Dessa gröna stråk sparades mycket genomtänkt och när man omsorgsfullt byggde här på 1930- och 40- och 50talen. Det gäller i söderort Gröndal, Årsta, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp. Bagarmossen m fl.

Den av dessa stadsdelar som nu är föremål för de största byggprojekten är Årsta, med planer att bygga för över 10.000 nya Årstabor! Redan har i fördjupad översiktsplan godkänts Årstastråket, på den mark längs tvärbanan som frigörs av den nedgrävda kraftledningen, över 2000 lägenheter. Klåfingrigt vill man samtidigt förtäta med enskilda objekt i den gamla bebyggelsen. Årstafältet måste räddas! Men här vill de centrala krafterna hårdexploatera, trots att man över partigränserna är 2002 godkände Landskapspark Årstafältet, med byggande endast parkens ytterkanter.

För att bygga 4-6.000 lägenheter och ändå förverkliga Landskapspark Årstafältet finns goda möjligheter genom omdisponering av partihallsområdet och Västberga industriområde: Detta är centralt belägen mark med bästa läge intill kollektivtrafik, knutpunkt Årstaberg, med få minuters resa in till centrala staden. Att dessa stora ytor idag används för att vända och ställa upp långtradare är otidsenligt – terminaler för denna godshantering kan med fördel läggas längre ut från staden, där de också kan få utrymme för framtida expansion.

Det blir än aktuellare med en utflyttad godsterminal, när all coontainertrafik flyttat från Frihamnen inne i Stockholm till den nya containerhamnen, Norvik-Nynäshamn. Den är nu mycket nära ett förverkligande! Regeringen undanröjde alla överklaganden i veckan,och det försök som görs av en klagandet att pröva frågan i Högsta Domstolen, ser jag inte ett så stort realism i, av sådant prejudicerande allmänintresse kan knappast ett hamnbygge vara.

Med dessa stora bostadsprojekt behöver vi behålla de återstående gröna ytor och de fria vyer vi har i Årsta idag. Att projektera förtätning i parker och i gamla trädgårdar, mellan nuvarande bebyggelse, borde inte vara tillåtet. Man nödgas då också fälla träd som idag tar vara på koldioxiden.

Byggplaner alldeles intill min bostad skulle innebära dramatiska förändringar i kvarterets närmiljö och sänka bruksvärdet: Det gröna stråket mot Årstaliden och Årstaskogen skulle till stor del byggas för, den gamla trädgården där bygget planeras, har en gång tillhört ett torp under Årsta Gård, och flera av träden är upp mot 100 år gamla. Under den kärva vintern är trädens frukter attraktiva för rådjuren, vi har en familj om sex rådjur som ofta går här, tämligen orädda tar de ett steg tillbaka och avvaktar de mellan träden medan hundägare och joggare passerar.

Många av oss har flyttat ut till denna mycket trivsamma närförort Årsta p g a grönskan mellan husen och kontakten med naturen. När nu nya hus planeras följs inte heller hittillsvarande praxis med en grön yta med planteringar mellan hus och trottoar, och tidigare enhetligt låga hushöjd överskrids, ofta med råge. I de gamla husen skulle vi få mörkt och skuggigt mot de nya fasaderna. Vi skulle få en påträngande insyn i sovrum och kök, som alla vetter mot det tänkta nybygget, Idag har vi ljusa lägenheter med blick mot öppen himmel, och en fascinerande vy mot Årstaskogen med Södersjukhuset i fonden.

Visst behövs bostäder i storstockholm, i synnerhet hyresrätter. Men nu är det hög tid att också grannkommunerna i norr tar sitt ansvar! Ta ert ansvar, Danderyd och Täby! Stockholms stad är i flera stadsdelar i princip fullbebyggt!