Fönster mot Kulturen

I dessa den utdragna finanskrisens tider sitter kulturen riktigt illa till. När det borda vara tvärs om: Isynnerhet i kämpiga tider behöver människor kultur av alla de slag för att stå ut. Levande museer att besöka och stimuleras av, få konstupplevelser mitt i vardagen, lockas till eget skapande och hälsosam kreativitet.
Jag sitter i Vänsterpartiets Storstockholms kulturutskott. Vi lade fram ett uttalande för en levande kultur

Babyboom i Årsta - och julspel på Årsta Torg

 

Det är en babyboom i Årsta!

Det blir allt trängre på buss 160. För föräldrar med barnvagn gäller allt oftare att hänvisas till nästa buss, för att barnvagnsmaximum är nått på denna tur. Den äldre åldersgruppen har det också svårt. Även om ett omfattande generationsskifte sker och har skett de senaste åren, så finns många äldre som behöver rullator och behöver sitt utrymme i bussen. Också de lyckas ofta först få plats på nästa buss.
  Och alltfler tillfälliga bygglov måste sökas för nya dagispaviljonger, eftersom stadsdelsnämnden inte i tid klarat att räkna rätt på behovet av platser. Grupperna kan inte få bli större än nu!

  Julnatten, timman strax före juldagen, utökades Årstas invånare med ytterligare en liten. Nu hette föräldrarna Josef och Maria, och platsen för nedkomsten var krubban på Årsta Torg. Ryktet hade gått i trakten och vid det laddade ögonblicket närvarade en stor skara årstabor som alla trotsat den sena timmen och vintervädret, några av dem en grupp kallad kör, sannolikt en änglakör. Att Josef och Maria lockades att söka sig till stadsdelen Årsta kan bero på den omtalade platsgarantin, vad gäller dagis. Och att Årsta Folkets Hus är en mångkulturell mötesplats. Då den här familjen med kort varsel hittade stallet på Årsta Torg lär de inte finnas med i underlaget för Stadsdelsnämndens beräkningar för behov av daghemsplatser, som än en gång riskerar bli underdimensionerade.

  Med den snörika kyliga vintern är det tur att den lilla familjen också har några kor och får hos sig i stallet, det fungerar sannolikt som infravärme. Men annat boende måste ordnas snarast – efter den 13 januari ska de ha lämnat stallet med krubban, då detta tillfälliga boende då ska avvecklas. Förtätning sker på andra delar i stadsdelen, men utan hög lön har den här familjen inte råd med en ny hyresrätt, och bostadsrätternas marknad är utesluten - de saknar möjlighet till lån.

  Ännu så länge har den lille, som lär kallas Jesus, ingen barnvagn, men det lär inte dröja länge innan vi ser honom i föräldrarnas sällskap i trängseln kollektivtrafiken.

 

  Om någon vill följa den närmaste utvecklingen vid krubban på Årsta Torg så följ de återstående fem akterna (av totalt tio) i  Enskede-Årsta församlings julspel, tider och medverkande finns på församlingens hemsida. Sista akten 13 januari.

  Det går att när som helst, dag som natt, besöka krubban. 

  Dess figurer i naturlig storlek är f. ö. skapade av konstnären Tor Svae – nu mer ganska bekant som ägare och värnare av den s k Giraffkranen, som också den söker ny plats. Det var Tor Svae som omvandlade två gamla hamnkranar till giraffer 1988, på uppdrag av stålgrossisten Bröderna Edstrands VD.
  Men flyttning och räddande av en gammal hamnkran ligger dock inte på Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltnings bord…

Foto© Anders Djerf, Årsta 2012-24 kl 23.20

Jonas Sjöstedt drog storpublik

Fullsatt när du kom, Jonas!

Det var med ganska stora förhoppningar vi bjöd in dig till Årsta för att möta både våra medlemmar och den intresserade allmänheten. Men vilken glädje när de överträffades med råge! Stora salen och samtidigt biosalongen i Årsta Folkets Hus, salen vi känner som ”Mälaren”, fylldes med åhörare. Så långt jag hann räkna 120 stycken – och så kom några till!
Med tanke på allt annat som konkurrerar genom Årstas absoluta närhet till huvudstadens alla begivenheter, och dessutom ett heldags regnoväder sällan skådat, visar det på vilket stort intresse det finns för vår politik!


Efter Jonas inledning, som innehöll nedslag i viktiga frågor runt om i Sverige, Europa och  internationellt, om arbetsrätt, vinster i välfärden, eurokrisen och klimatkrisen, öppnades för frågor från publiken. På alla frågorna, som spände över vitt skilda områden, utvecklade Jonas svar som för många av åhörarna gav än mer tydlighet åt vår politik. Det var en intressant diskussion, med angelägna frågor, utan några fula påhopp. Helt enkelt riktigt bra stämning!
Många anmälde intresse att få fortsatt information om vår lokala verksamhet genom e-post. Förhoppningsvis får partiet också en skara nya medlemmar. Nästan alla, som inte redan är våra medlemmar, tog emot information om hur man kan gå tillväga för att söka medlemskap.
Detta var Jonas Sjöstedts 101 framträdande hos en av Vänsterpartiets lokalföreningar sedan han blev vald till partiets ordförande i januari i år! Möte nummer 100 var i Strängnäs dagen innan. En fantastisk prestation! Och besöken runt om i vårt mycket avlånga land kommer Jonas att fortsätta med.
Det kommande året hoppas vi i Årsta kunna återkomma med
intressanta program, än så länge är det inte fastlagt.
Anders Djerf, text och foto
Ordf. Vänsterpartiet Årsta

Björkö-Arholma församling: Farväl

Socken- och församlingsgränsen långt uppe i skogen på Björkö. Från buss 636 en vinterdag. Foto© Anders Djerf

Att vi ska behöva strida för namnet på vår ö!
Björkö heter Björkö. Inte Väddö. Däremot var det, som idag är Björkö-Arholma församling, en gång en del av Vätö församling. Större delen av Björkö utom en bit i norr (varför det inte blev hela ön kan man fråga sig) bröt sig ut och bildar sedan 1914 församling tillsammans med Arholma och några mindre öar. Från 1962 annexförsamling i pastoratet Väddö och Björkö-Arholma.

Nu har kyrkan (på Väddö) bestämt sig för att slå ihop dessa församlingar.
Björkö-Arholma församling går i graven, får inte ens finnas med i namnet, då domkapitlet nu förordar att den nya församlingen ska heta Väddö församling. - Pastoratet hade inte skickat in förslaget ”Väddö – Björkö-Arholma församling”! Bara ”Väddö-Björkö församling”, som man förkastar . . .

Geografiskt sträcker sig Björkö till den låglänta delen norr om Salnö, där vägen går över till Lingslätö (som bildar Barnens Ö tillsammans med Granö och Assön). Men till den geografiska gränsen räcker alltså inte nuvarande församling men inte heller postnumret 760 42 Björkö. En bra bit ner på Björkö är postadressen Väddö ! – dock inte sammanfallande med församlingsgränsen... Men där finns nog ändå ett spår av samband.
  När nu Björkö-Arholma församling försvinner kan vi väl få Björkö-postnummer på hela ön! Arholma ö har f ö eget postnummer sedan länge. 760 41.
  Postverket drog in sommarutdelningen fr o m sommaren 2012 - bara för att vi inte bor i våra stugor stadigvarande på vintern (!). Kulturarvet omfattar genuina och hävdvunna namn, på orter, öar, och platser, inte bara ett intresse för den lokala hembygdsföreningen, utan det har också värden för turismen och besöksnäringen. Det gör det lättare att hitta och skapar trygghet.
  "Redarsocknen Björkö-Arholma" tar de i varje fall inte ifrån oss! Och inte heller Björkö-Arholma Sjömannaförening med eget museum i Simpnäs. Och förstås Björkö-Arholma hembygdsförening. Och- än så länge - Björkö-Arholma skola.

Men vad gör det lokala turistrådet, ”Väddöbygden”? Jo, gång efter gång kallar man Björkö och Arholma för ”södra Väddö”. Kalla öarna för sina riktiga namn! Björkö-Arholma som redarsocken var i mitten av 1800-talet navet i ostkustens skutseglation, intensivt skeppsbyggande och framgångsrik seglation skapade välfärd, och Björkö hade egen riksdagsman. Det stod ”Vätö” i aktern på fartygen, eftersom ön då tillhörde Vätö församling. Inte Väddö...

Det finns många ”Björkö” i Stockholms skärgård, ännu fler längs våra kuster, och därför är Björkö-Arholma vår identitet!

Detta skrivet av Anders Djerf
Björkö-Arholma Hembygdsförenings första hedersmedlem och auktoriserad Norrtäljeguide

Ny Grön Våg: Närverket Stockholm

Igår kväll 19 november samlades ett 60-tal debattglada personer, bland dem representanter för ett 15-tal grupper och föreningar, många lokala och och några regionala, som alla värnar om naturen och karaktären i våra förorter, i Bio-kafé Tellus i Midsommarkransen.

   Det var föreningen Södra Förstaden, "SöFö" (som har sitt ursprung i nätverket ”Rädda Aspuddsbadet”) som bjudit in till mötet, som hade den något provocerande rubriken ”Kan man säga nej till förtätningar?”

Några aktionsgrupper är väldigt nya och några mycket lokala och behovet av att samla alla goda krafter i ett nätverk för att skapa samarbeta stod alltmer tydligt, efter presentationerna av alla de lokala initiativen. Många vill rädda naturområden nära boendemiljön.Här fanns Rädda Älvsjöskogen, Rågsveds friområde, Nätverket Årstafältet och många fler.

   Naturskyddsföreningen vittnade om undermåliga inventeringar av små grönområden. När de själva gjort inventeringar hittade ofta bestånd av rödlistade arter. Det gäller att värna förstadens gröna kilar och grönstråk, de är medvetet sparade genom omsorgsfull planering - men kan så lätt slarvas bort i en hysterisk byggboom.

   Det kom fram en hård kritik mot stadens samråd i s k dialogform - medborgarna får skriva av sig. Stadsbyggnadskontoret samlar in och lägger inkomna synpunkter till handlingarna - och kör sedan vidare, som om ingenting hänt, utan att invånarna fått något som helst gehör inte ens för högst relevanta synpunkter.

Här kom förslag på att se på frågan mer regionalt ur ett länsperspektiv och bygga längre ut, bebygga Västberga industriområde och – naturligtvis – på Bromma Flygplats.

   Representanter även från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och en på Norrmalm lokalt aktiv moderat (!) fanns på plats och deltog i debatten, som stundtals blev väldigt exalterad.

   Underlag till en e-postlista samlades in och för det fortsatta samarbetet skapas till att börja med också en facebook-grupp – Närverket Stockholm.

   Detta något oorganiserade möte kommer förhoppningsvis att leda till något gott, det gäller bl a att hitta ”minsta gemensamma nämnare” för att kunna göra gemensamma uttalanden t ex. Men redan initiativet att samla så många om natur och god boendemiljö värnande grupper en måndagskväll i november är en god start.

Anders Djerf

Göran Greider gästade Vänsterpartiet i Årsta

Vänsterpartiet Årsta gästas i höst både av journalisten och poeten Göran Greider - och i slutet av november partiledaren Jonas Sjöstedt, Öppna Möten riktade till den intresserade allmänheten.

16 oktober hade ett nittiotal personer bänkat sig för att lyssna på och samtala med Göran Greider, denne mycket aktive debattör, poet, chefredaktör för Dalademokraten och, inte minst, Årstabo! Platsen var Årsta Folkets Hus, i salen Mälaren, som ju också är biosalong.

Göran höll en inledning på cirka 40 minuter med utgångspunkt i det politiska läget med nedslag på stora och små områden, både med internationellt, nationellt och lokalt perspektiv. Från att ämnet var ett vård-Sverige där privata ägare gör jätteklipp och skriver sig på ett skatteparadis som Kayman-öarna, till den brist på ”nationell gruvlag” som ger utländska exploatörer fritt fram att starta mineralbrytning och sedan ta med sig alla intäkter utomlands, utan att behöva betala ”gruvskatt”, befann vi oss strax på en hundpromenad på Årstafältet.
  Årsta, den trivsamma stadsdelen. Men samtidigt ett Årsta där ombildningsmaskineriet rullat på så långt att snart ingen vanlig hyresrätt finns att uppbringa.
   Avslutningsvis, före frågor och en diskussion, läste Göran några dikter ur sin alldeles nya diktsamling.
   Publiken var mycket engagerad och debattglad och det var inte så lätt för undertecknad att alla gånger fördela ordet rättvist.
  Göran Greider avtackades med en unik skrift utgiven i liten upplaga, ”Statarliv”, skriven för flera år sedan av Lennart Hals, (mångårig V- ledamot i landstinget och då också medlem i V Årsta) . Häftet bygger på minnen hans mor nedtecknat några årtionden tidigare, om den självupplevda verkligheten som statarbarn på en gård i Sörmland.

Nu är det bara att invänta besöket av Jonas Sjöstedt, tisdagen 27 november kl 19.00 i samma sal Mälaren, i Årsta Folkets Hus!

Historien om en bild - med skyltar. 1.

-->

Det gäller att vara snabb på avtryckaren, när man åker buss, den stannar inte bara för att jag ser ett bra motiv. Och vid denna resa mot Västerås, inte så långt från Enköping, hade jag tur och fick denna skyltrika ”fångst” på en och samma bild:

   Bygdegård, Kromsta lantbod, Hallarby, Härkeberga – även skyltad som sevärdhet –, Veckholm och mitt i allt ett övergångsställe!

   Vad som är lite förvånande är att Veckholm, som ligger 18 km tillbaka i färdriktningen, nödvändigtvis ska trängas på samma stolpe som tre skyltar i motsatt riktning. 

Foto© Anders Djerf 2012,  KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT SE HELA!

Bygdegården som inte fått med sitt namn är Litslena bygdegård, som för några dagar sedan, 27 oktober, firade sitt 75-årsjubileum. På dagtid hyser lokalerna daghemmet Paletten. Dessutom är Litslena medeltidskyrka värd ett besök, med sitt altarskåp från sent 1400-tal, rikt på väl bevarade träskulpturer och berättande måleri.

   Härkeberga kyrka med Albertus Pictors målningar, sent 1400-tal, är ju tämligen välkänd.

Kromsta Lantbod säljer ett rikt sortiment närproducerat, den är en del av ”Kromsta Lantbruk, Bygg och Bod”. Om man så vänder tillbaka och kommer till Veckholm i nyligen avknoppade Håbo kommun, bör Veckholms kyrka på halvön Trögden, få ett besök.

  Många ortnamn fyllda med historia, att de bevaras och används är en viktig del vårt kulturarv, att allt inte bara blir en massa postnummer och digitala GPS-positioner. Det finns vägkrökar, igenvuxna små ängslyckor, träddungar och gamla husgrunder med namn som bara överlevt i en muntlig tradition, de namnen behöver vi också dokumentera, innan traditionsbärarna tar med sig dem i graven.

   Om övergångsstället har jag inte mycket mer att tillägga, än att Här Går Man....